Allt...
Så länge som jag kämpat utan att få nått tillbaka, ingenting som hjälper mig har bara tomma ord kvar.
Jag är inte värd ett dugg inte luften som jag andas. Jag är ingenting längre och inte för er andra heller.
Jag sitter för mig själv och vill vara i min ensamhet, ingen bryr sig om det för det finns ingen som vet.
Det här är smärta, av allra högsta grad!
Jag vill bort härifrån och va som du & ha det bra.
Jag sover aldrig på natten, ligger ensam och tänker på allt som har hänt och vad som ska hända dagen efter.
Som vanligt så känner jag att livet är hårt. Livet är meningslöst. Lyckan i mitt liv har jag glidit ifrån, känns som jag aldrig varit glad. Men som att smärtan kommer och går, jag fejkar mina skratt och jag försöker att le. Jag har förstått att jag inte ska vara här. Jag tittar ner mot marken kanske finner jag lyckan där.
'Jag har försökt så många gånger men nu har det gått för långt. Tabletter hjälper inte, Ingenting sånt. Allt som jag behöver, det finns framför mig men jag kan inte få det! Jag kan aldrig få en ängel.
Kärlek och trygghet är allt jag begär. Jag kommer aldrig glömma smärtan, jag är rädd för att leva, jag är rädd för att bli sviken och att allt ska börja om. Men det var inte jag som lekte en fucking jävla lek med mig som en leksak
och vapnet var kärlek. Förlorad kärlek vet vi alla hur det känns men resten av mitt liv kan man ta som ett skämt.
För det kan knappast vara sanning att det här är lyckligt, det måste vara nån slags tanke som jag lever i, det här är sjukt
ni förstår inte ett skit!
jag är krossad,
jag har förlorat mig själv
jag har förstört mig själv
och allting igen
Jag är inte värd ett dugg inte luften som jag andas. Jag är ingenting längre och inte för er andra heller.
Jag sitter för mig själv och vill vara i min ensamhet, ingen bryr sig om det för det finns ingen som vet.
Det här är smärta, av allra högsta grad!
Jag vill bort härifrån och va som du & ha det bra.
Jag sover aldrig på natten, ligger ensam och tänker på allt som har hänt och vad som ska hända dagen efter.
Som vanligt så känner jag att livet är hårt. Livet är meningslöst. Lyckan i mitt liv har jag glidit ifrån, känns som jag aldrig varit glad. Men som att smärtan kommer och går, jag fejkar mina skratt och jag försöker att le. Jag har förstått att jag inte ska vara här. Jag tittar ner mot marken kanske finner jag lyckan där.
'Jag har försökt så många gånger men nu har det gått för långt. Tabletter hjälper inte, Ingenting sånt. Allt som jag behöver, det finns framför mig men jag kan inte få det! Jag kan aldrig få en ängel.
Kärlek och trygghet är allt jag begär. Jag kommer aldrig glömma smärtan, jag är rädd för att leva, jag är rädd för att bli sviken och att allt ska börja om. Men det var inte jag som lekte en fucking jävla lek med mig som en leksak
och vapnet var kärlek. Förlorad kärlek vet vi alla hur det känns men resten av mitt liv kan man ta som ett skämt.
För det kan knappast vara sanning att det här är lyckligt, det måste vara nån slags tanke som jag lever i, det här är sjukt
ni förstår inte ett skit!
jag är krossad,
jag har förlorat mig själv
jag har förstört mig själv
och allting igen
Kommentarer
Trackback
