Livet ska vara som för en fjäril en vacker sommardag..


Du stod där på ängen o betade. Dimman låg tätt runt dina ben.
Älvorna dansade i skymningen.
Allt är lugnt o stilla.
Plötsligt bröts tystnaden och allt det vackra förvann.
Något du inte trodde existerade grep tag i din kropp och förde dig med sig långt härifrån.
Aldrig mer skulle jag få se dig.
Men så en dag när jag satt på din äng, stod du plötsligt framför mig.
Det var som om du ville säga att du älskar mig.
Jag blundade och när jag tittade igen var du borta.
Den tomhet som funnits hela tiden kom tillbaka.
Men sorgen i mitt hjärta var förevigt borta.
För nu visste jag att vi skulle ses igen.
Och då skulle vi vara tillsammans förevigt
..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0